Superlab

Kan man göra galna idéer till en lyckad affärsmodell? Om du frågar Jenny och Niklas Madsen på idélabbet Superlab går det alldeles utmärkt. Företaget lägger nästan hälften av sin arbetstid på att utmana och utveckla sina egna idéer. 2017 släppte de en forskningsbaserad bok om hur man har roligt på jobbet – trots att de själva hade konstaterat att ingen läser böcker längre. Det visade sig vara ett genidrag. Nu planerar de att gå internationellt med sitt senaste projekt. Sverige är nämligen inte redo än.

Vad har varit er största internationella framgång hittills?

– Jag skulle säga att det är boken Playful Office som vi publicerade i början av 2017. Den började som en galen idé på kontoret. Vi visste att ingen läser böcker i dag, framför allt inte om de bygger på en massa forskning, så vår utmaning blev att göra den jäkligt intressant. Nu är vi ute och föreläser minst en gång i veckan med den. 98 procent av alla uppdrag vi har fått det senaste året kommer från Playful Office.

Vad handlar Playful Office om?

– Sammanfattat handlar den om framtidens kontor. Den är baserad på över åttio olika forskningsrapporter, intervjuer och observationer som tillsammans med vår know-how stärker vår filosofi om vikten av att ha roligt på jobbet.
– Playful Office är vårt visitkort i dag. Jag var på ett kundbesök i Köpenhamn nyligen och när de bad om mitt kort drog jag fram ett exemplar av boken ur väskan. Då vet man att man blir ihågkommen när man går därifrån.

Hur gör ni för att hitta tid att arbeta med egna idéer?

– Vi har en arbetsfilosofi som vi kallar för 40/60. 60 procent av vår tid ska gå till våra kunder och 40 procent lägger vi på egna projekt. Våra projekt börjar med att någon av oss pitchar en galen idé som vi sedan försöker döda. Går den inte att döda så jobbar vi aktivt vidare med den.

Arbetar ni mycket internationellt?

– Ja, det gör vi, mest med inredningsuppdrag och föreläsningar. Vi har gjort Citrix huvudkontor i Stockholm och nu gör vi kontoret i Danmark. Förhoppningsvis leder det till fler uppdrag för dem. Vi har också gjort två projekt för Kinnarps i Schweiz och för Resurs Bank i Skandinavien.

Vad vill ni göra internationellt framöver?

– Vi håller på med ett projekt nu som vi tror att den svenska marknaden inte är redo för än.
I Southern Sweden Creatives parades vi ihop med Axel Norin som forskar om artificiell
intelligens och 3D-printing på Lunds Universitet. Tillsammans med honom utvecklar vi ett verktyg som ska stötta arkitekter.
– På Superlab har vi pratat länge om problemet med hur man planerar, skapar och ritar byggnader i dag. Allt ska gå snabbt och det ska vara billigt, arkitekterna får inte tillräckligt med tid på sig att skapa ett vackert och bra resultat. Vi har fått tillgång till data om hur folk tycker, tänker och beter sig på arbetsplatser från holländska företaget Work & People Analytics, och den har vi matat in i en algoritm som Axel forskar kring.
– Med information från en tomt med detaljplan kan algoritmen rita en byggnad som är anpassad efter människors behov och önskemål. Det är ett galet projekt, så vi hoppas att vi hittar en galen fastighetsägare med alldeles för mycket pengar som tror på oss.

Lärdomar och tips

Nå ut genom att dela med dig av kunskap

– Vi känner att många som arbetar i vår bransch gärna vill sitta på sin kunskap själva. De vill inte berätta för någon om sin expertis förrän någon har betalat för den. Vi har alltid haft inställningen att vi får projekt genom att berätta om saker vi kan, och Playful Office har verkligen visat att det stämmer.

Inspiration hittar du inte på branschmässor

– Om du vill designa möbler ska du inte åka till en möbelmässa för att bli inspirerad, dit åker du för att nätverka och uppdatera dig om trender. Du ska åka till en konstutställning eller Wanås – eller varför inte till Portugal och gå i någon gammal ruin. Det är inte på en möbelmässa du får inspiration att skapa en ny stol, där finns det ju redan stolar.

Kom ihåg vem som är kunden

– Jag tror att man överskattar att få credd från folk i sin bransch. I designbranschen är det så viktigt att vara med i designtidningar och att andra designers ska tycka att man är fräck, men i slutändan är det ju inte de som är kunden. Där tror jag att man skjuter lite snett ibland.